Vaknade runt 11 snåret för att Dite började hoppa upp och ner från sänger och varje gång hon hoppade upp så slängde hon ner sin kropp på mig så att jag skulle vakna. Det var ett riktigt duns varenda gång. När hon börjar göra så, så är det för att hon vill ha bus och sen gå ut och busa ännu mera, fast ute. Rutinen är att man vaknar utav henne och att hon börjar rulla sig i min säng medan Saga ligger kvar och bara drar sig. Jag blir illa tvungen att flytta på mig så att sockersöta Afrodite ska få hoppa, slänga och rulla sig så mycket hon bara vill och han. Sen kliver alla upp och då knyter hon samman läpparna och gö ett burrande ljud, då är hon lycklig. Hon vet att vi ska ut, men hon är främst glad för att mammsi vaknat och kan tillägna henne och syrran en massa tid med kärlek och bus. Sen gick vi ut... lekte lite, men Saga... hon var deppig. Hon har varit deppig hela dagen. Afrodite började löpa för en vecka sen och nu har hon dragit med sig syster Saga. Därför, därför deppar min lilla Schugi. Hon ville inte leka eller gå och göra sina saker... men med lite "gå upp (för kullen) och skit!!!", så lyssnar hon.
Tänkte att dagen skulle bli deg... en sån dag där man tar ut duntäcket ut till vardagsrummet, slänger sig på soffan och drar på det gamla hederliga tv-programmet, Våra Bästa År. Åhhh det är ju såååå för mycket och löjligt att det blivit min och mammas hänga grej klockan 12:50 på vardagarna, då jag hade lov eller var sjuk. Jag tror att vi följt det i 10 år (programmet har hållit på i 40 år) och det har inte hänt så där överdrivet mycket och det som hänt är sånt som bara kan hända i Våra Bästa År, alltså nonreal. Åh kan ju bara tillägga att jag varit på NBC och klampat runt på Våra Bästa Års scen... där Brady puben är =) Have pics from there på min bilddagbok.
Sen (va fan... jag kan inte få bort italicsen... bajs tool) så fick jag ett facebookmail och då ringde jag upp kompisen som skickat. Vi bestämde att vi skulle ses för att hon flyttar till LA på lördag. Vi kommer att bli grannar och gå på samma skola. Jag åkte dit med vågen och med lite allmän nyttig info som kan hjälpa dem "over there". Vi hade väldigt trevligt, visade även lite kurser på skolans hemsida och fikade. Jag hoppas att resan går bra och att de inte får några problem. I vilket fall så sa jag att hon skulle vara lite vass, bara utifall och om det behövdes.Nu på kvällen har jag varit hemma, chattat med Sandra och fått mig en Spotify inbjudan utav Andreas, danke schön ska du ha. Kollade även på en film med mammsi medan hon stickade... hon stickaar en tröja åt mig =)Just nu sitter jag och lyssnar på musik via programmet. Och halv lyssnar på CSI Miami... alltid samma sak.Monserrat.
Deg dag slutade upp i odeg dag =P
Posted by
Monserrat
on torsdag 22 januari 2009
Labels:
Bus,
Svenska,
Våra Bästa År
1 kommentar:
Mi niña!
Dígale a sus amigos que se hagan un tiempo para que vean su blogg y dejen algún comentario, al fin de cuentas; usted se "quema las pestañas" escribiendo para que ellos sean un poco parte de esta vida virtual suya. Lo menos que pueden hacer es dejarle un comentario.
Yo por mi parte, una vez más le digo que me encanta su estilo y que escribe maravillosamente bien. Me siento orgullosa! Siga deleitándonos con sus textos.
Gracias mi amor.
Besitos.
Mami
Skicka en kommentar