Fel, fel fel... gaaaah så fel.

Detta är ett problem som aldrig kommer att försvinna. Det är inte själva saken att man ska kunna anmäla, det är ju bara självklart att man ska kunna, det handlar om att skolorna i sig inte vågar ta en sådan risk.

Jag själv har sedan dagis blivit mobbad. Från starten var det fröknarna som behandlade mig orättvist pga utav mina rötter, senare, i skolan, var det barnen. Men då gick det inte att polisanmäla för att det andra barnet var ju som sagt ett barn, under 15 år - ingen anmälan. Min mamma gjorde allt, pratade med lärarna på skolan, rektorn. Det visade sig att rektorn själv inte tyckte om att jag inte hade en vit och svensk hy. Hon gjorde aldrig någonting. Min mor kontaktade Skolministern som i sin tur svarade att det var tråkigt det som hände mig, men att det inte gick att göra så mycket. Till slut blev det för mycket att i årskurs 6, orkade jag inte längre. Lärarnas super idé var att fortsätta med studierna, men hemma! Jag skulle alltså plugga hemma själv, utan hjälp av lärare och enbart på fredagar då mina klasskompisar var tillfälligt på högstadiet och hade språklektion, kunde jag smyga fram till skolan för att få hjälp med de jag behövde. I sex månader levde jag så för att ingen hade någon lösning. Till slut fick vi flytta.

Är det så det ska vara? Är det verkligen så omöjligt att hjälpa barn som är utsatta för mobbing? Är det verkligen så svårt att lära sina unga hemma lite vett och etikett? Jag förundras utav den tragiska världen vi lever i.

Det är inte barnens fel, det är föräldrarna som är okapabla att reda ut saker med sina barn, få dem att förstå vad som är rätt och fel. Det är föräldrarna som lär sina barn genom att kanske säga fel kommentarer om folk osv. Det är bara så vidrigt fel. Jag önskar att alla barn kunde vara så starka som jag. Jag hade en underbar familj som stöttade mig och tog hand om mig under mina 9 mobbade år. Tacka fan för familjen!

Länk: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6177395.ab